Senaste åren, eller egentligen året, har mångas utgifter stigit ordentligt. Dels från höjda bolåneräntor, men inte minst för inflationen som syns framförallt när man handlar i matbutiken.
Tidigare och fortfarande flyttar jag över 13.000kr vid löning varje månad till mitt kortkonto. Detta är pengarna jag ska leva för tills nästa lön och här alla mina utgifter för mat, hyra, bolån etc dras ifrån. Jag gör på detta vis för att jag tycker det är lätt att få en bild av vad mina löpande utgifter ligger på varje månad, förutom stora engångskostnader som t.ex. resor.
För några år sedan var det sällan jag behövde föra över några extra slantar i slutet av månaden, men nu för tiden sker det faktiskt oftare än innan. Och jag vill tro att jag lever ungefär likadant som tidigare. På ett sätt nästan billigare än vanligt då jag innan corona faktiskt åt ute VARJE vardag. Under corona märkte jag att mina kostnader sjönk som en sten eftersom jag varken gick ut och åt lunch ute längre, gjorde så mycket aktiviteter eller gick ut och drack öl på helgen. Då blev det oftast någon tusenlapp över istället. Nu efter corona är det alltså tvärtom – nu får jag föra över lite extra slantar, trots att jag fortfarande mestadels jobbar hemma och därmed lagar egen lunch.
Om mina ökade utgifter beror på livsstilsinflation eller den vanliga inflationen är inte helt lätt att svara på. Vår bostadsrättsavgift höjdes dock med 35% (!) i år, samt det bundna elavtalet som tidigare var så billigt löpte ut (vilket såklart mest påverkade i vintras). Detta ihop med den höjda räntan har såklart bidragit ordentligt. Men kanske har jag också blivit lite slappare med ”snålheten” när portföljen börjat, med mina mått mätt, bli större. Kanske?
Jag har inget mål om att sluta jobba år 2027 så egentligen har jag inte bråttom med att samla mina pengar på hög. Å andra sidan vet jag att höjer jag mina kostnader blir det dubbeleffekt om jag någon gång vill sluta jobba – jag kan spara mindre och jag behöver mer kapital för att täcka mina högre utgifter. Att höja sina utgifter i dessa tider är dock svårt att undvika och jag är helt okej med det, även om det såklart alltid är surt.