Min investeringsfilosofi

Jag har tidigare pratat ganska mycket om hur jag investerar mina sparade slantar, och i detta inlägg tänkte jag gå igenom lite mer sammanfattat hur min filosofi ser ut. De flesta av er har säkert läst om hur mina portföljer ser ut, men kanske inte riktigt varför det har blivit på just detta viset.

Från början, runt 2016, investerade jag, som de flesta nybörjare, i förhoppningsaktier. Jag öppnade konto på Avanza och köpte Starbreeze, Fingerprint, Crowdsoft/Flowscape och hoppades på snabba vinster. Jag hade tur till en början, det gick riktigt bra och jag slog index rejält, utan att förstå vad jag höll på med. Sedan kom det tuffare tider, och man började läsa på mer och mer om aktier och få ett större intresse för investeringar. Första boken jag läste om börsen var “Vägen till din första miljon” av Tobias Schildfat. Jag blev väldigt inspirerad, och i boken pratade man mycket om investmentbolagens förträfflighet och att låta ränta på ränta-effekten få verka i lugn och ro. Nu, sisådär tre år senare, sitter jag här med en miljon. Det trodde jag inte skulle gå så fort då.

Jag investerade sedan lite annorlunda än från min start. Förhoppningsbolagen var som bortblåsta och jag köpte nu stora “stabila” bolag som t.ex. HM & Hexagon, lite fonder och såklart investmentbolagen. Min väg fortsatte sedan inspireras av den så väl omtalade Kavastu, jag började någon form av swingtrading med fokus på bolag över MA200, och bolag som ständigt ökade vinsten. Det gick väl helt okej, men jag kände att det blev alldeles för mycket magkänsla över både köp & säljbeslut. Hur aktiv jag var berodde inte på börsklimatet eller antal intressanta lägen jag hittade, utan snarare om jag hade tid över på helgen att screena och leta bolag. Det var dags för något nytt.

Jag började sedan intressera mig för kvantitativa strategier. Systematiska strategier, som historiskt presterat väldigt bra, sållar fram väldigt vettiga bolag, samtidigt som jag inte behöver fundera över köp och sälj beslut. Det var alltså då jag kickade igång min kvantportfölj, och kort därpå även gjorde min tillväxtportfölj systematisk. Fonderna och investmentbolagen har fått vara med sedan jag läste min första bok om investeringar, och jag tycker än idag de har en självklar plats i portföljen. Därav mina nuvarande fyra portföljer:

Detta är alltså bakgrunden som ledde fram till min nuvarande strategier. Strategier som historiskt visat sig lönsamma, inte över enskilda år, utan över lång tid. Att investera i strategier som har studier eller fakta uppbackad i ryggen. Detta samtidigt som strategiernas lycka inte skulle vara beroende av hur mycket tid jag kan lägga på börsen. Missförstå mig rätt, jag älskar att läsa på börsen, om strategier och om bolag. Men jag vill inte att min avkastning ska vara beroende på att jag måste göra det.

Såklart kan det för många tyckas tråkigt att inte ta några egna beslut om vilka bolag som ska vara i portföljen, vilket såklart är helt fair kritik. Min strategi passar inte alla, precis som andras strategier inte passar mig. Jag väljer dock fortfarande själv mina investmentbolag och fonder, och jag har valt ut min systematiska portföljer för att jag gillar och tror på dem.

Sedan finns det också undantag från min mekaniska strategier, investmentbolag och fonder. Ibland IPO spekulerar jag, dvs. tecknar aktier i ett bolag som snart ska noteras i hopp om en uppgång och försäljning på noteringsdagen. Detta gjorde jag t.ex. när EQT och nu för någon dag sen när Implantica noterades. Detta är lite läskigt då det är svårt att veta hur marknaden kommer ta emot bolaget, men ibland kan man läsa om att IPOn är rejält övertecknad, samtidigt som det är vettiga ankarinvesterare, samtidigt flera tidningar rekommenderar att teckna. Då känns risk/reward för bra för att inte försöka få tilldelning.

Jag försöker också inte vara alldeles för aktiv. Beslut om investmentbolag och fondskiften suger jag gärna på i några månader. Jag tror det kan vara nyttigt för att undvika att ta beslut pga känslor, bara för något bolag eller fond presterat dåligt en kortare period till exempel. Om jag ska sammanställa min nuvarande investeringsfilosofi i några korta punkter, skulle det kunna se ut såhär:

  • Jag investerar i strategier som historiskt sätt givit bra avkastning, och som gärna är uppbackade av studier/fakta, med så lite känslomässiga beslut som möjligt.
  • Jag investerar långsiktigt, jag är i princip alltid fullinvesterad, även om jag vid större börsnedgångar försöker fylla på lite extra från t.ex. buffert eller utökat bostadslån.
  • Jag sparar regelbundet, oftast omkring 50% av lönen.
  • Jag försöker hålla en god diversifiering, genom flera olika portföljer och bolag.
  • Jag bryr mig endast om totalavkastning, om det kommer från svenska eller utländska bolag, utdelning eller inte utdelning spelar mindre roll.
  • Jag försöker att ständigt utvecklas. Mina portföljer idag behöver inte vara mina portföljer imorgon. Jag försöker dock inte ta för hastiga beslut, även fast jag hela tiden utvärderar mina strategier löpande och letar efter nya, bättre alternativ.

Hur ser er investeringsfilosofi ut?

3 svar på ”Min investeringsfilosofi”

  1. Kör på buy n hold där jag varje år går igenom mina bolag om de fortfarande är värda att få vara kvar.

    Har ett gäng innehav som jag har som bas (måste dela ut) och fyller sedan på eftersom. Siktar på att ha mellan 20-25 bolag totalt i alla portföljer.

    Har efter 3 år blivit mer bekväm med vad för bolag som jag vill ha, så börjar söka mig nedåt i listorna också för att hitta tillväxt också.

    Allt fördelat på fyra portföljer, isk allmän, kf allmän, pensionportfölj och fondportföljen.

    Svara
    • Snyggt! Gör du inga ändringar under året alls, eller finns det undantag? Utom nysparande i befintliga innehav då såklart!

      Har du planer på att dumpa nån portfölj om nån inte skulle gå bra? Om t.ex. aktierna skulle underprestera fonderna under ett par år?

      Svara
      • Klart det har funnits tillfällen när man gjort ändringar, tex när en aktie fyllt sin funktion i portföljen och man säljer för att placera i annat innehav.

        Två ex är Cloetta som såldes i februari (bra timing?) och sedan kunde slängas in i svolder under mars eller pepsi nu under sen sommaren för att kunna köpa Apple efter split.

        Däremot var det någorlunda planerat att sälja då de aktierna är ganska lågvolla och inte växte direkt bra, det var deras funktion.

        Ja det hade jag kunnat göra faktiskt. Är ingen gambler på börsen och är prestigelös som person så hade bytt om det verkligen går åt skogen med aktier.

        Svara

Lämna en kommentar